Potatisens historia

Potatis är en rotfrukt med lång historia. Den har sitt ursprung i Nord-, Syd- och Mellanamerika, där den odlades av indianer långt innan den kom till Europa.

Europeerna upptäckte potatisen år 1537 när de spanska conquistadorerna plundrade byn Sorocota i Anderna. Där användes potatisen bland annat som medicinalväxt. Råa potatisskivor lades på brutna armar, eftersom den ansågs påskynda läkningen, och genom att gnida sig på huvudet med rå potatis hoppades man kunna bli av med huvudvärk.

Det var troligen naturforskaren Olof Rudbeck som var först med att ta potatisen till Sverige omkring år 1655, men de första åren användes den troligen bara som prydnadsväxt i olika slottsträdgårdar.

Redan på 1700-talet upptäckte Jonas Alströmer potatisens potential, men han lyckades inte väcka folkets intresse för denna nyttiga rotfrukt.

På 1700-talet upptäckte en av den industriella revolutionens förgrundsfigurer, Jonas Alströmer, potatisens potential som basföda för det svenska folket. Det började med att han tog potatis från Frankrike som han odlade på sin gård utanför Alingsås. Efter omfattande provodlingar kunde han presentera banbrytande forskningsrön om odling och lagring av potatis. Trots stora ansträngningar för att popularisera potatisen, lyckades han inte sprida sina rön och väcka folkets intresse för potatis.

Potatisens stora genombrott i Sverige inträffade omkring år 1800. Det berodde bland annat på att destilleringen för husbehov hade släppts fri och att skiftena inom jordbruket gjorde bönderna mer självständiga i sina val av odlingsväxter. Samtidigt inleddes en kampanj med distribution av skrifter som innehöll anvisningar om hur potatisen skulle användas.

Numera används potatis som basföda i stora delar av världen. I Sverige är det fortfarande den mest populära stapelgrödan. Hälften av all potatis vi äter i Sverige är kokt, medan tio procent äts som potatismos och därefter i fallande skala som pommes frites, stekt potatis, potatisgratäng, bakad potatis, potatissallad, potatisbullar och palt.

Källor: Wikipedia, Potatisakademien och Svensk Potatis.